Har spenderat dagen på utbildning i säkerhet och konflikthantering...9-16.

Kände mig väldigt uppdaterad och redo att använda mina nya redskap....

Men hur jag än försöker tillämpa mig av mina nya färdigheter....så vägrar Cayenne och Korven lyssna på sin nu smått hysteriska "mamma"...

-Korven jag hör dig men snälla ta nu ett djupt andetag och lugna ner dig...

-PurrjaauuuUUU....*hjärtsnurplande skri från en stackars biten tjej som tycker att lellebror nog är den jobbigaste i världen*

-Cayenne hjärtat jag förstår att du bli arg jag gör verkligen det men de betyder inte att du får bitas tillbaka...!

-MJAAAUUUU.... ännu ett stridsrop...

-Eeeeiiii....ännu ett tjut av förtvivlan följt av en bedjande blick ifrån storasyster...som betyder... DU tog hit honom DU säger till honom...

-Näää nu räcker det! Korven får jag prata med dig ensam här i köket...vill du vara snäll och sitta ner och berätta vad som tynger dig? Varför gör du så här?... Jag finns här för dig...

SVAR: -Mjauuu...? prrr prrr prrr *tugg tugg på mammas halsband*

Då tar jag till det urgamla knepet...alla någon gång använt sig av...

JAha...då får vi se va "pappa" säger när han kommer hem...då du unge man får du det het om öronen!!!

Jag inser medans jag halvt skriker på den lille lekandes svartvite kattungen på golvet att inte ens han går på det uttalandet...

Jag kunde lika gärna sagt...

-Vänta du bara tills din "blödiga kattälskande lindadruntfingretpappa" kommer hem så ska du få godis och kattmjölk innan han låter dig sitta på axeln resten av kvällen och titta på allt intressant som du inte annars når....!

För det är vad som kommer att hända...

until next time...