Herr och Fru Berglund har ätit kvällsmat och plockar undan disken när Fru Berglund hittar måttbandet och inser att det nu var ett tag sen hon mätte magen, så hon sätter måttbandet runt midjan och mäter noga rätt över naveln...

-Wow plus 4 centimeter sen sist, säger hon högt...

-Bra det! svarar herr Berglund, Jag vill att det kommer ut en stor bebis...

-Vad menar du? En normalstor på ca: 3 kilo då hoppas jag svarar Fru Berglund med ett förbryllat  höjt ögonbryn....Herr Berglund kan inte ha sett det och fortsätter

-Ja en 5-6 kilos bebis längtar jag efter...

-Pfft...Jasså vem ska föda den bebisen hade du tänkt dig? Huh...?! För jag vägrar då föda ut nån naturligväg större än 3 kg 3,5 kg MAX....

-När Kerelin föddes vägde han 8 kilo och han blev mångfaldig världsmästare... fortsätter Herr Berglund

-URSÄKTA?!?  Vem? Fru Berglunds röst höjs en oktav och rysningar går igenom ryggraden... bara tanken på en 8 kilo bebis pressas ur hennes kropp så svartnas det framför ögonen... 

-Alexandr Karelin, en rysk brottare... svarar Herr Berglund långsamt som om Fru Berglund inte riktigt var som alla andra barn i sandlådan...

Fru Berglund tar ett djupt andetag och svarar bestämt....

-Jag tänker inte under några som helst några omständigheter att föda dig en 8 kilos unge, brottare eller ej!!! Nånsin....aldrig....! Kommer inte på fråga!!!

-Det ä la som att skita ut en stor baj...de ä la inte så farligt.... säger Herr Berglund lugnt...

Fru Berglund ger honom en iskall varnade blick vilket betyder att denna fåniga konversation nu är över medans hon ilsket torkar av diskbänken och försöker få tillbaka känseln i underlivet.... Herr Berglund tystnar han är inte dum nog att gå en match mot sin fru, världsmästare eller inte... men en tanke är kvar, som bara måste ut och i nästa utandning hör Fru Berglund sin make tyst säga:

-Ja ja om du inte vill ha en världsmästare så...

Hon stannar upp,andas, kisar, siktar, kastar och träffar sin man i bakhuvudet med disktrasan innan hon lämnar rummet....

until next time....

 

Angel

11 augusti 2011 08:03

Underbart! ;) Du skriver fantastiskt. Jag lämnar alltid bloggen med ett leende på läpparna.
Ville mest bara gratulera till bebis... Hälsningar Angel(Veronicas syster och hon som fladdrar förbi på Hm ibland)

http://angelslivochleverne.blogspot.com

Cathrine Berglund

11 augusti 2011 21:01

Awww TACK snälla!! Både till bebisen och för dina fina ord!!!
Du är alltid välkommen förbi, både här och på H&M!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt nyårslöfte att börja blogga igen var ju inte helt välgenomtänkt... Va fan ska jag skriva om? Finns liksom inte mycket underhållande material att jobba med i mitt liv just nu... Föräldrarna är trötta lyckliga skal av våra forna jag... Barnen ...

Problemet med mig är att jag har tusen tankar som rusar runt i huvudet på mig och varje fjärde minut så byts dom ut till tusen nya tankar... Jag behöver lugn & ro för att fånga en och kunna utveckla den såpass att jag skulle kunna få ner den i skrif...

...flera gånger fått höra att jag är så driven, intelligent, lätt anpasslig och skulle kunna gå hur långt som helst i vilket område som helst om jag ger mig fan på det... Förslagen om vad jag borde göra med mitt liv nu när min yngsta ändå fyllt hela...

Jeeez vad jag får bryt på dessa nappar!!! De har ju bara två lägen... Antingen är de borta!! Puts väck! Går icke att finna...inte en enda en i nödens stund... ELLER... Så ligger alla 30 stycken jag bara några timmar tidigare letade efter inkilad...

Om det är ETT råd jag önskar att ni tar till er av alla jag kommer ösa över er de kommande åren är det följande: Fyll era liv med sånt som inte går att köpa för pengar! Det är det som i slutändan är värt mest..! Älskar er mer än vad ni någonsi...