Försöker vara som vanligt....

Men är distraherad....

Försöker lyssna på samtalen omkring mig....

Någon distraherar mig....

Vill kunna jobba obehindrad...

Men det bubblar och det pyser....

Vill att allt ska vara som vanligt...

Men varje gång du rör dig, jag ryser...

Vill kunna koncentrera mig på min omgivning...

Men allt jag känner är dig...

Nu du... lilla bajskorv måste du ut....

Catti   Förstoppning = Sant

until next time....

Mitt ess i ärmen... den enda vits jag någonsin dratt.... om och om igen....

En pojke tre år fyllda duschar med sin mamma när han med en fundersam min tittar upp och plötsligt frågar:

- Mammaaa..... va ä de? och pekar på sin mors bröst....

Förstående och liberal som hon var svarar hon:

- Det min son är mina bröst...

-Aha... får jag lukta....?

-Jadå svarar mamman, sonen luktar och säger:

-Mmmmm lukta gott mamma!

Efter en stund förvandlas ansiktet i den fundersamma minen när blicken fastnat i midjehöjd och han frågar:

- Ä det då mammaaaa? och pekar på naveln....

Mamma ler förstående och svarar:

-Det där är min navel...

-Ahaaa.... säger sonen lättad av informationen... får jag lukta?

-Javisst får du det...

-Mmmmm lukta gott mamma!

Ännu en stund passerar innan han ännu en gång fundersamt frågar:

-Mammaaaa... ä det? och pekar på mammans kön...

Den liberala morderna mamman tvekar men svarar:

-Det min son... är min mus...

-Aha...får jag lukta?

-Ja.. hrm..jo visst får du det....

Sonen tar ett djupt andetag, luktar, tittar på mamman, rynkar näsan och säger:

-Men mamma hur länge har musen vart död?

Hahahahahahahahahahah

until next time.....

Allt har förändrats....inget har förändrats....

Varje nyår säger jag till min man.... i år...i år min vän är det vårt år...

Allt vi önskar oss kan vi få....( Benjamin syrsa sjunger det varje Jul)

Jag tror på nystarter...jag behandlar varje nyår som en nystart...

Jag gillar ideen att man tittar bakåt på året som gått gör en snabb inventering och sen förändrar det man inte gillade vare det sig är dåliga vanor, jobb, persoliga relationer, materiella ting eller bara sin inställning...

Lägga det bakomflutna framför sig liksom... Pumba var en vis...gris?!

Igår var vi på bio...sista Harry Potter filmen.... 

Idag känns det som nytt år...ny start... nytt kapitel... bakom oss har vi ett decenium av att vänta på den nya Harry Potter boken eller filmen...

Förväntan, spänning och längtan...över...

Det känns så tomt... så definitivt...

Tomheten talar till mig... talar om att min "barndom" och "tonårstid" är över...

Säger att i år... iår... är det året vi måste bli vuxna...en ny start...nytt kapitel...

Vår ansvarslösa, spontana, lata tonårslivsstil måste bytas ut inför vad som komma skall... Jag är rädd...

Men jag måste hålla med... måste böja mig inför det oundvikliga...

Jag gråter... jag sörjen en stund...

Sen accepterar jag mitt nya jag, någon vuxen,äldre men aldrig gammal....!

Nu ser jag framimot att lära känna mitt nya jag...

Min nya man.... vårt nya liv... hemlagad mat och rena underkläder...

Ser framimot vårt nya kapitel...

Kapitel ett döper jag till.... Callista!

until next time....