Sten, sax eller påse har löst de flesta dispyter under se senaste 10 åren i mitt och babys förhållande.... om man bara kommer överens om att det är det som gäller och inte fuskar med att balla ur när man förlorar så funkar de svinbra...

Exempel på saker som förr kunde driva oss galna att tjafsa om:

Vem byter i kattlådan?

Vem går ut med soporna?

Vem ska vara underst?

Vems tur är det att få hålla i tv-kontrollen?

Vem ska vara överst?

Pizza eller hamburgare?!?

Vem plockar in disken?

Vem plockar UR diskmaskinen?

Vem tvättar?

Vem dammsuger?

Vem skurar duschen?

Vem väljer film?

Listan kan göras hur lång som helst....

Vi började när argument som "Det är din tur för jag gjorde det sist" snart bara var ord mot ord som snart förvandlades till osammanhängande skrik som oftast slutade i krossat porslin (JA det var jag som oftast krossade porslinet men Baby var minst sagt delaktig! Det var ju ändå på honom jag krossade det på)

Jag minns inte vem av oss som kom på iden men den andre av oss var ju tydligen inte sämre än att den hakade på...

Oc tur var det...

Det räddade oss...

Och inte minst porslinet   

Sten,sax eller påse är att rekomendera!

until next time.....

Senario:

Lördagmorgon i det Berglunska hemmet, Herr Berglund har precis förlorat en match sten sax och påse och har motvilligt fått lämna den varma sängen för att gå upp och släppa ut katter som spenderat åtskilliga minuter av att tjuta vid dörren...

När han återvänder grymtar han och buffar omkring i sängen för att hitta en skön ställning där han kan återta sitt slappa tillstånd (ja jag inser hur roligt det låter as we speak) när han misslyckas suckar han och säger:

- Vänd på dig kärring jävel!

Jag svarar nyvaket men snabbt:

- Håll käften gubbjävel!

Medans jag vänder på mig och låter honom glida tätt intill bakom mig som "storaskeden"

- Aaa jag har inte tänkt att prata iallfall...

Han lägger armen om mig och vi somnar om igen.... går upp några timmar senare och har en fantastisk lördagsförmiddag tillsammans... brunch, shopping, premiär, lunch och härligt lunchsällskap som avslutats med inte bara en utan två glassar i solen... och än är inte vår lediga lördag slut...

Men minnet av samtalet vi hade klockan åtta i morse får mig fortfarande att le sådär löjligt och tycka att vi verkligen är värda varandra....

På gott och ont....

until next time......