...min man sa till mig under 13 timmars värkarbete...

När proppen gick small det till...lät lite som att bryta av en pinne...

först så fattade Fru Berglund inte vad det var för nått som lät... 

men när hon reste sig ur sängen för att gå på toaletten och det började sippra fostervatten...

det var då hon förstod att nu jävlar skulle hon få veta vilket virke hon var gjord av...

 "nu sulle de bli onge"...

Klockan var tolv mitt på Lördagen och det dröjde inte länge förrän det hoppade grodor ur hennes

högst älskde mans välformade mun...

Lita på Herr Berglund...

1.Fru Berglund står i badrummet och fostervattnet rinner...De har båda två precis gråtit en skvätt och även lugnat sig igen när de insett vad som komma skall...

Då anser Herr Berglund att det är dags att lätta upp stämmningen och frågar helt opassande... 

-Ä du så köter(upphetsad/kåt på ren västgöteska) så det rinner te?

2.I bilen påväg till BB börjar värkarna intensifieras och kommer oftare...ibland så ofta som varannan var tredje minut... Fru Berglund kämpar med att hålla värkarna i schack...andas sig igenom utan att bli varken arg eller rädd...efter en av de värsta värkarna tittar hon upp och möts av sin mans blick och frågan...

-Gjorde det ont?

3.Fru Berglund ligger i sjukhusängen och krystar för allt hon är värd...mellan krystningsvärkarna hör hon sin man klaga till barnmorskan över att han nog allt har lite "ont i höften" där han står brevid...Hon skulle vilja slå nått hårt i huvudet på sin man men väljer att ignorera detta...för tillfället... 

4.Efter förlossning skickas Fru Berglund till operation efter 13 timmars värkarbete och 1 och 20 minuters krystande har hon spruckit mellan Ystad och Haparanda och behöver sys... när hon kommer tillbaka informerar hennes man henne om att han är såååååå otroligt trött och måste nog sova lite nu... så hon får ta deras nyfödda dotter medans han kryper ner i sängen brevid för att sussa sött i några timmar...TAAAAACK!

Och så nummero FEM...det mest opassande Herr Berglund hade att säga...var...

5.När flickebarnet äntligen med hjälp hittat ut... och barnmorskan lyft upp henne på Fru Berglunds bröst och de synat henne under tystnad en stund utbrister Herr Berglund...

-Mä hon är ju inte lik mig....är det verkligen jag som är pappan?

Hahahahahahaha

Tur han är snygg... för taktfull är han ju inte...

until next time...

 

Christabelle

20 februari 2012 10:15

hahahahah jag dör varje gång jag läser denna, läste den precis för mamma o dom dog lika mkt jag med =D ni två är sjuka i huvudet men samt underbara!

Kramar

Cathrine Berglund

24 februari 2012 22:51

Du känner oss,,,vi är bara vanligt crazy :P
Kul att ni tycker det är roligt! Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Mitt nyårslöfte att börja blogga igen var ju inte helt välgenomtänkt... Va fan ska jag skriva om? Finns liksom inte mycket underhållande material att jobba med i mitt liv just nu... Föräldrarna är trötta lyckliga skal av våra forna jag... Barnen ...

Problemet med mig är att jag har tusen tankar som rusar runt i huvudet på mig och varje fjärde minut så byts dom ut till tusen nya tankar... Jag behöver lugn & ro för att fånga en och kunna utveckla den såpass att jag skulle kunna få ner den i skrif...

...flera gånger fått höra att jag är så driven, intelligent, lätt anpasslig och skulle kunna gå hur långt som helst i vilket område som helst om jag ger mig fan på det... Förslagen om vad jag borde göra med mitt liv nu när min yngsta ändå fyllt hela...

Jeeez vad jag får bryt på dessa nappar!!! De har ju bara två lägen... Antingen är de borta!! Puts väck! Går icke att finna...inte en enda en i nödens stund... ELLER... Så ligger alla 30 stycken jag bara några timmar tidigare letade efter inkilad...

Om det är ETT råd jag önskar att ni tar till er av alla jag kommer ösa över er de kommande åren är det följande: Fyll era liv med sånt som inte går att köpa för pengar! Det är det som i slutändan är värt mest..! Älskar er mer än vad ni någonsi...